maj maj måne...

Min månad

Så har maj passerat. Denna underbara månad som bara rusar förbi. Varje år tänker jag att i år ska jag ta det lugnt och njuta, men så plötsligt är det juni och syrenerna, mina absoluta favoriter, har redan bruna kanter. Men visst har jag märkt att magnolian blommade, att vitsipporna täckte marken bland bokarna i bästa Ronja-stil och överallt olika nyanser av grönt.

Maj har också inneburit glädje och sorg. Min mamma är piggare igen, hon fick kraft att leva när våren och ljuset kom. Men sorgen har också gjort sig påmind. Plötsligt och utan förvarning rycktes någon bort allt för tidigt. Det för med sig så många tankar. Vad är viktigt i livet?

För mig har springningen blivit ett sätt att rensa tankarna samtidigt som jag rör på mig. Men jag behöver utmaningar så jag inte ger upp. Göteborgsvarvet var årets andra utmaning. Jag klarade det trots för lite träning. Passade också på att umgås med kära vänner den helgen. Vänner är viktiga och det gäller att vara rädd om de man har.

...jag kan lura dig till Skåne. Ja, så slutar ramsan om maj. Och imorgon ska jag på utflykt till Skåne. Men jag känner mig inte lurad dit...