Valborg-min mormor

Valborg...

så hette min kära mormor.

Hon finns inte längre kvar hos oss

men säkert någon annanstans.

Trots att det har gått ganska många år så saknar jag henne ofta.

Jag kommer på mig med att tänka

det här måste jag berätta för mormor.

Hon levde inte som konventionen krävde, och stundom var det nog tufft.

Men hon hade alltid nära till skrattet, var full av humor.

Jag saknar samtalen, hennes roliga historier från sin barndom.

Historier som jag har gett vidare till mina barn som en skatt att vårda.

Hon gladdes åt allas framgång och lycka

och tyckte att alla vi barnbarn var fantastiska

vad vi än gjorde.

Så mycket kärlek fick jag

Den här har varit mormors.

Den ligger fortfarande kvar i originalasken.

I de här skålarna serverade mormor efterrätt när det var söndagsmiddag.

Frukt och grädde,

kanske persokohalvor om det var på vintern.

Jag ville alltid ha en rosa skål.

Dessa vinglas fick jag av mormor.

Hon gav dem till mig för hon ville att jag skulle ha dem.

Hon som aldrig drack alkohol,

men visste att jag skulle använde dem till vin.

Jag är glad över dessa föremål

som påminner mig om någon

som har betytt väldigt, väldigt mycket för mig.