Jag erkänner!

Jag visste det! Jag visste att det bara var en tidsfråga. Från den dagen jag bestämde mig för att tänja lite på reglerna förstod jag att det en dag skulle knackas på min dörr och jag skulle få lov att förklara mig. Men jag chansade på att det skulle dröja ett tag...

Vad är det då jag gjort? Jag har slarvat med sopsorteringen! Vad kan straffet för detta bli? Ja, förutom att mina eventuella barnbarn får en sämre miljö förstås. Och jag vill verkligen påpeka att jag ÄR mån om miljön.

För att börja från början... I vårt hus har vi något så ovanligt som ett fungerande sopnedkast där vi kan slänga brännbart avfall. Skönt om man som vi bor på fjärde våningen. I källaren har vi ett soprum där vi sorterar kartong, konservburkar, hårdplast, kompost och en del deponi. Tidningar och glas får vi köra iväg. Men den senaste tiden har jag blivit lite lat ibland så jag har slängt en och annan kladdig burk i den vanliga soppåsen istället för att diska och spara den. Kanske vet ni hur lätt det går. Har man väl börjat gick det så lätt att fortsätta! Och jag har till och med slängt en fylld kompostpåse i sopnedkastet! Och det förstår vi ju alla att denna brottslighet måste få ett slut.

Häromdagen rasslade det till i brevinkastet och det låg ett brev på golvet. Och där stod att detta genast måste sluta annars skulle vi alla tvingas ut på gården för att slänga sopor. Det vill vi ju inte! Så nu har jag lämnat brottets bana och återgått till mitt gamla vanliga jag. Och jag hoppas alla andra i min port gör detsamma! För det var inte bara jag som hade slarvat.