Alla kan...

Jag, av alla människor, har blivit beroende av att springa! Hur hände detta?

Jag har alltid avskytt allt vad springning/joggning innebär. Jag har inte förstått vad det är som får människor att ge sig ut och springa. Och tänk alla dessa knasiga personer som springer långt...maratonlopp till exempel. Visst, jag har ju provat att springa jag också. Men efter en runda har jag tyckt att det räcker, jag har inte trott på pratet om att man blir beroende.

Men så en dag...köpte jag en stegräknare. Jag började gå 10000 steg varje dag. Redan efter ett par dagar ville jag provspringa. När jag sedan lärde mig att jag skulle öka intervallerna jag sprang tidsmässigt dröjde det inte så länge tills jag orkade 5km. Och på den vägen är det. Jag njuter av att springa, jag längtar till nästa runda och sätter upp nya mål för mig. Min stora utmaning blir att springa Göteborgvarvet i maj, 2,1 mil!!.

Till min hjälp har jag en kul grej som jag har fått av Tove. det är ett samarbete mellan I-pod och Nike. Man stoppar en sensor i skon, pluggar i en liten grej i I-poden och sedan springer man. Den lilla manicken mäter sträckans längd, tid, hastighet och förbrukade kalorier! Visst är det bra?! Jag tycker det är jätteroligt att tävla mot mig själv med nya mål. Det senaste är att springa 6 mil på fyra veckor. Jag ligger bra till...

Så min slut kläm blir att om JAG kan börja springa och klara en mil så kan ALLA göra det.

Till sist vill jag säga att jag hoppas verkligen att det går bra för Barack Obama. Det känns spännande med en ny president som står för något nytt. Jag läser hans egen bok med stort nöje.